I dagens samhälle sker det saker hela tiden. Vissa större än andra. Vissa viktigare än andra, i alla fall om man ska se ur mediernas synvinkel. Vissa saker som sker i samhället eller världen publiceras som nyheter. Men på vår jord bor det ganska många personer och som sagt händer det saker hela tiden. Just nu när jag sitter och skriver kanske ett tåg med 200 passagerare krockar med en lastbil i Bombay, eller så kanske Tina Thörner i Let´s Dance visar rumpan inför publiken. Det intressanta som jag ser det är att jag med största sannolikhet kommer att i morgondagens tidningar få läsa om Tina Thörners nakenchock. Att det dog och skadades människor i tågolyckan i Bombay kommer jag antagligen inte läsa i tidningen. Kanske en liten notis men absolut inte samma storlek på artikeln som Tina Thörners nakenchock.

Vad som blir nyhet och inte beror på en del faktorer. Walter Lippmann försökte redan 1924 förklara vad som gör en nyhet och han menade på att det väsentliga var att journalisten trodde det fanns respons hos allmänheten för nyheten. En nyhet skulle först och främst väcka känslor hos mottagaren och sen kunna erbjuda läsaren en möjlighet till identifikation. Lippmann ansåg att det viktigaste var att förutse läsarens känslor, hur mycket påverkas läsaren av den skrivna artikeln.

Denna Lippmann visade redan 1924 faktorer som avgör vad som blir en nyhet eller inte. Idag tycker jag det ser likadant ut. Men idag har man valt att dela in det i två lite finare ord eller rättare sagt två olika styrfält. Bengt Johansson menar att det finns ett publicistiskt styrfält och ett marknadsmässigt styrfält när det kommer till nyhetsvärdering. Det publicistiska utgår från vad journalisterna anser är viktiga nyheter medan det marknadsmässiga utgår från föreställningar om vad publiken vill läsa, se och höra.

För mig handlar allt egentligen bara om att sälja. Tidningsläsandet runt om i Sverige minskar varje år och ny teknik trycker bort den gamla hederliga tidningen. Man brukar prata om ”tidningsdöden” och många tidningar idag kämpar för att hålla sig ovanför vattenytan och konsekvenserna av det blir till nackdel för bra journalistik. Jakten på överlevnad gör så att mycket av det som blir nyheter inte kanske direkt är nyheter som är direkt viktiga. Eller som Bengt Johansson sa i sin rapport ” Vid Nyhetsdesken”: Att händelsen intresserar publiken antas vara viktigare än att händelsen har betydelse för publiken.

Artikel nr 1 http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/internationellt/nhl/article8567617.ab

Peter ”Foppa” Forsberg slutar med hockeyn.

Den 14 februari meddelade Peter Forsberg att han helt slutar med hockey. En sport han levt och andats under en herrans massa år. Denna nyhet kopplades ut världen runt och i Sverige skrev alla stora tidningar och tv-kanaler om Foppas beslut att lägga skridskorna på hyllan för gott. Detta blev en stor nyhet och frågan jag ställer mig är varför Peter Forsbergs beslut att lägga av har så stort nyhetsvärde. Jag menar är inte ”Foppa” bara en vanlig kille som väljer att sluta jobba på ett ställe för att gå vidare i livet. Precis som min bror gjorde när han sade upp sig för att plugga. Borde inte min brors beslut också få lika mycket uppmärksamhet?

Nej såklart Foppa inte är en vanlig kille! Han är ju liksom svensk egendom, ända sen han la den berömda straffen i OS i Lillehammer 1994 ingår han i många svenska hjärtan. När man väl har kommit in där är man en svensk egendom och då kommer folk att ha åsikter i allt man gör hädanefter. Både som Lippmann och Johansson säger så ska en nyhet ska skapa känslor hos läsaren och en nyhet ska tilltala läsaren. Foppa som har blivit svensk egendom och som många har en relation till är en god nyhetsperson. Allt han gör och har gjort under sin karriär skapar rubriker och folk är intresserade av honom. Han är en känd person som berör och då kommer svenska folket att köpa tidningar för att läsa om honom. Foppa är en folkkär idrottsman och när han gjorde något bra under sin karriär blev man stolt eftersom han kommer från Sverige som är ett litet land. Det är en bra nyhet eftersom folk vill läsa om en person som man på något konstigt vis har en relation till. Han är så omtyckt i Sverige det känns som en plikt för journalisterna att skriva om honom. Som Håkan Hvifelt menar: En känd person kommer alltid skapa rubriker!

Artikel nummer 2

Handlar om att en dykare anfölls av två vithajar utanför Australiens sydkust. Myndigheterna i Australien letar fortfarande efter mannen men trots att de tror att chanserna är små att han överlevt attacken. Mannen som heter Peter Clarkson simmade vid ytan när han attackerades av vad myndigheterna tros vara två vithajar. Denna nyhet publicerade SVD, Aftonbladet och Expressen. Alltså en nyhet som lockade flera tidningar.

Min teori kring varför detta blev en nyhet i flera tidningar är att vithajen har ända sedan filmen ”Jaws” kom ut 1975 fängslat människan. Vithajen är ett rovdjur som skrämmer människan trots att många aldrig kommer komma i närhet av djuret. Det okända skrämmer och folk har en bild i huvudet att vithajen är ett blodtörstig och äter människor till lunch. När det då händer att folk blir attackerade av en vithaj blir det genast en stor nyhet och folks bild av vithajen späds på. På något vis tror jag att folk tycker om när en vithaj attackerar människor för då är ens bild av djuret rätt och man kan gå vidare i livet J

Det som jag anser är intressant i rapporteringen om hajattacker är att trots att de ofta sker i vatten långt borta från Sverige blir det populära nyheter här hemma.  För ska man gå efter vad till exempel medieforskaren Håkan Hvifelt räknar upp för kriterier för svenska mediers nyhetsvärdering hamnar inte direkt hajattacker inom dessa. Håkan Hvifelt menar att en nyhetsartikel ökar sin chans att publiceras om den behandlar:

· politik, ekonomi samt brott och olyckor
· och om det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd
· till händelser och förhållanden
· som är sensationella eller överraskande,
· handlar om enskilda elitpersoner
· och beskrivs tillräckligt enkelt
· men är viktiga och relevanta,
· utspelas under kort tid men som del av ett tema,
· har negativa inslag
· och har elitpersoner som källor

Många av dessa kriterier uppfyller inte hajattacker förutom kanske den att en hajattack är sensationell och överraskande. Nej, utan jag tror helt enkelt att varför dessa hajattacker blir populära nyheter är helt enkelt för att vithajen ska vara ett blodtörstigt djur. Folk har den bilden och när de det väl händer att en haj råkar attackera en människa förstärks den bilden och människor känner att de har rätt. Hajen är ett fenomen som är svårt att sätta finger på. Hajen skapar känslor hos läsaren.

Vad som blir nyhet eller inte svårt att sia om idag. Många gånger känner jag att det bara handlar om en känsla journalisten har. Och vad som är nyhet idag kanske inte är en nyhet imorgon. Dock tror jag att vithajen kommer för alltid vara en populär nyhet.

Jenny